Vad är African wax?

Utvecklingen av African wax, maskintryckta, rikt mönstrade, färgglada afrikanska tyger, är en lång historisk process, ursprungligen imitation men har efter hand utvecklats till en egen kultur och konstform.

Ursprunget kan dateras till mitten av 1800-talet då nederländska handelskompanier bedrev handel i västafrikanska kuststäder. Under den nederländska kolonialismens expansion i Indonesien under 1850-talet upptäckte nederländska köpmän att indonesiska tyg mönstrade med batikteknik var en värdefull bytesvara.  

Batik är smält vax som appliceras på tyg som sedan doppas i färgbad. Mönster skapas genom att färgen inte fäster där vaxet först applicerats. Batik är en mycket arbetskrävande teknik och ägare av textilfabriker började utveckla mer lönsamma maskintryck som imiterade batikmönster. Syftet var att de imiterade tygerna skulle slå ut originalbatiken på den indonesiska marknaden. Det fungerade inte där, men de maskintryckta tygerna blev väl mottagna när de introducerades av nederländska handelsfartygen i hamnarna i Västafrika. Det gynnades av att västafrikaner togs som slavar och legosoldater för att tjänstgöra i den nederländska kolonialarmen. De som kunde återvända till Västafrika kände till batiktyger och blev en marknad för nederländsk imiterad batik.

Den nederländska imiterade batiken blev snabbt en del av afrikanska klädedräkter. Kvinnor började använda tygets mönster som kommunikationsmedel och gemensamt språk. Med tiden har mönstren blivit alltmer Afrika inspirerade och produceras i många länder i Afrika sedan mitten av 1900-talet.

 År 1927 slogs de nederländska företag som producerade maskintryckta batiktygerna ihop till monopolet Vlisco.  Det var Vlisco som dominerade marknaden och hade filialer i flera länder i Afrika. Före 1960 var huvuddelen av African wax som såldes i Afrika producerade i Europa. Idag finns produktion av African wax i bomull av hög kvalitet i många afrikanska länder som Ghana, Niger, Nigeria, Mali och Tanzania.

Idag finns även massproducerade billiga kopior av afrikansk design producerade i Asien, Kina och Indien.  De har översvämmat marknaderna med tyger av sämre kvalitet, ofta av syntet – polyester, sk fancy prints.

Källa: Picton mfl The art of African textiles- technology, tradition  1995